Kategori: Löpning

Inlägget gjort

Avsnitt 39. Lunchträning – hiss eller diss?




http://fortasana.libsyn.com/

I det här avsnittet pratar vi om träning och stress med utgångspunkt i en artikel som publicerades i Göteborgsposten tidigare i våras. Rubriken löd riktigt: ”Därför ska du inte hårdträna på lunchen” och i  ingressen kan man lära sig att: ”Det kan göra dig mindre stressad – men kan istället få motsatt effekt. Dessutom göra dig mindre produktiv på jobbet. Flera experter varnar nu för att träna hårt på lunchen.” Kan detta verkligen stämma? Ska vi sluta med lunchträning nu?  

I lyssnarfrågan återvänder vi till att prata om blodtrycket. Vi fick en uppföljningsfråga från en lyssnare som hört avsnitt 18 av podden.  

Länkar: 

Hård lunchträning gör dig mer stressad och mindre produktiv

https://www.gp.se/ekonomi/d%C3%A4rf%C3%B6r-ska-du-inte-h%C3%A5rdtr%C3%A4na-p%C3%A5-lunchen-1.24944335

https://journals.plos.org/plosone/article/file?id=10.1371/journal.pone.0179401&type=printable

https://www.health.harvard.edu/heart-health/coffee_and_your_blood_pressure

Inlägget gjort

Avsnitt 37. Maxpuls och löpning med CoachMundt




http://fortasana.libsyn.com/

Det här avsnittet ägnar vi helt åt träning! Vi fick in en lyssnarfråga som handlade om löpning och maxpuls så det spann vi vidare på. Vi har dessutom med oss en gäst – Christian Mundt, eller CoachMundt som han heter på Instagram, grundaren av team Mundt, professionell friidrottstränare med fokus på långdistanslöpning. Christian ger oss en inblick i hur en tränare inom löpning jobbar. Vi pratar bland annat om maxpuls, vilopuls, pulsintervaller och olika typer av träningspass.  

Länk till Christians hemsida: 

Team Mundt
Inlägget gjort

Stort fokus på hjärtat inför jul

Vi kunde i veckan höra i de allra flesta nyhetsmedier att risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökar under julen. Här är en länk till SVTs rapportering. Informationen kommer från en svensk studie som publicerades i den medicinska tidskriften The British Medical Journal 2018-12-12. Forskarna har studerat 283.014 hjärtinfarkter mellan åren 1998 och 2013 och alltså kommit till slutsatsen att under jul och midsommar är risken som störst att drabbas av en hjärtinfarkt, speciellt hos den äldre och sjukare befolkningen. Klicka här för att komma till originalartikeln.

 

Frågan om huruvida det är farligt för hjärtat att träna hårt, eller att tävla, har också lyfts under de senaste dagarna av Sveriges Radio. Idag dör 1 av 50.000 personer av plötsligt hjärtstopp under motionslopp i Sverige. I inslaget kan man höra att dödsfallen kan minska med upp till 60 % om alla deltagare skulle fylla i en hälsodeklaration vid anmälan och sen genomgå en läkarundersökning om enkäten skulle indikera att personen har en förhöjd risk.

 

Hur ska man då tänka med hjärtat och träning? Är man otränad eller har en underliggande sjukdom kan det finnas risker med att träna eller tävla på mycket hög intensitet. I skriften FYSS,  Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som är en evidensbaserad handbok för fysisk aktivitet kan man läsa att när man är fysiskt aktiv på måttlig intensitet är det förenat med väldigt små risker och att fördelarna med att vara regelbundet fysiskt klart överstiger riskerna med att vara inaktiv.

 

Vad händer när man tränar?

Kroppen blir starkare. Musklernas celler, muskelfibrerna, kommer att öka i storlek. Många andra strukturer som skelett och senor stärks. Träning minskar också riskerna för att drabbas av metabola sjukdomar, psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdom. Den här listan kan göras så otroligt lång men just här är fokus på hjärtat. Ett vältränat hjärta kommer att växa och bli starkare. Effekten av det är att det inte behöver slå lika ofta för att ändå pumpa ut samma mängd blod som ett svagare hjärta. Det betyder också att man kan utföra aktiviteter vid en lägre belastning än om man är otränad. Är man väldigt otränad kan till och med vardagsaktiviteter, som dammsugning och snöskottning, vara väldigt ansträngande. Har man då övriga riskfaktorer kan en sådan plötslig ansträngning utgöra en risk för att något allvarligt ska hända.

 

Man har sett att de som följer träningsrekommendationerna om 150 minuters konditionsträning per vecka minskar risken att dö i förtid. Vi brukar försöka vara tydliga med att för många räknas promenader inte som träning, det är helt enkelt för lätt (för låg belastning). Ska man få bättre kondition och starkare hjärta måste man ta i så att man blir varm och svettig. Det är jättebra att gå mycket, men många skulle nog vinna på att byta ut en promenad till något flåsigare och mer ansträngande. Detta är något vi föreläser mycket om och vill öka medvetenheten kring.

 

Vi skriver mer om vad som ger en god hälsa i boken Frisk utan flum. Där finns även träningsprogram och konkreta tips till den som vill göra en förändring. Vi talar även om dessa frågor i Frisk utan flum-podden, finns där poddar finns.

Inlägget gjort

Ska man träna när det är så här varmt?

Det hetaste samtalsämnet just nu är nog vädret (när är det inte det i Sverige i och för sig ;)). I affärerna är det slut på vätskeersättning och tidningarna svämmar över av tips på hur vi ska bete oss för att klara av värmen. För många är det kanske tillräckligt att bara ta sig igenom dagen och leta skugga och lite fläkt, och tankarna på att träna skjuts på framtiden.

Jag tror ändå att vi är en del som vill fortsätta träna trots att det är varmt och det är härligt att träna när det är sommar och semester. Jag blev kontaktad av Aftonbladet i förra veckan för att ge lite tips på vad man kan tänka på om man vill träna i värmeböljan. Artikeln kräver PLUS men jag tänkte sammanfatta lite av vad som togs upp.

Vi som bor på nordliga breddgrader är oftast inte så vana vid att träna i varmt klimat, men våra kroppar är bra på att anpassa sig till nya miljöer om de bara får lite tid. Har du tränat regelbundet under sommaren så har din kropp vants sig vid det och blivit bättre på att hantera värmen vid träning.

En viktig funktion i kroppen är att hålla kroppens temperatur så konstant som möjligt, särskilt kroppens kärna med de inre organen. Att svettas är det effektivaste sättet för kroppen att bli av med överskottsvärme. När det är varmt skickas mer blod ut till ytliga kärl, vi svettas och när svetten dunstar från huden hjälper det till att kyla ner kroppen. Om det är hög luftfuktighet eller väldigt vindstilla och svetten rinner av istället för att dunsta blir kyleffekten sämre.

Svettas upp till fyra liter i timmen
En annan viktig funktion för kroppen är att ha en bra vätske- och saltbalans. När du tränar i värme, tänk på att dricka både före, under och efter passet för att ersätta vätskan du förlorar. Med svetten förloras också salter. Du kan till exempel salta lite extra på maten eller fylla på med vätskeersättning efter träningen (går att blanda enkelt själv).

Behovet är individuellt och påverkas bland annat av hur vältränade vi är. En vältränad person kan svettas mellan 2–4 liter i timmen, motsvarande mängd för nybörjaren är cirka 0,8 liter. Däremot blir man som vältränad bättre på att spara på salt, så svetten man utsöndrar innehåller större andel vatten.

För hälsan är det bättre att träna än att låta bli, men lyssna på kroppen och anpassa träningen genom att sänka prestationskraven, försök schemalägga passen till tidiga morgnar eller sena kvällar, träna om möjligt i skuggan, drick både vatten och vätskeersättning och kyl ned kroppen med till exempel blöta handdukar eller svalkande bad.

Jag och Maria skriver om både värme och kyla, men även om hög höjd och djupa vatten i vår lärobok Extremernas fysiologi. Vill du läsa mer om hur kroppen kan anpassa sig till olika miljöer finns den att beställa i vår webshop

Ha en fortsatt bra vecka i värmen! Strax ska jag ta cykeln till jobbet och på vägen hem blir det ett dopp i Edsviken för att svalka av mig.

Inlägget gjort

Träna intervaller och förbättra din kondition!

Nu när våren äntligen har kommit, och det med besked! Om man inte har problem med pollenallergi är det en fantastisk tid att passa på att träna utomhus. I det här inlägget tipsar vi om olika typer av intervaller. Intervallträning är ett utmärkt sätt att utmana och förbättra sin kondition på.

Att ha en bra kondition och en relativt stor muskelmassa är en av de viktigaste ”friskfaktorerna” för vår kropp. Rekommendationerna kring fysisk aktivitet säger att vi bör sträva mot att få ihop 30 svettiga minuter om dagen eller 150 svettiga minuter per vecka, det vill säga konditionsträning där vi får upp pulsen och hjärtat får jobba. Man får dela upp sina minuter i princip hur man vill, det viktiga är att komma upp lite i puls så att man blir varm och svettig. Många som vi träffar upplever att det är svårt att få till den mängden konditionsträning och vi tänkte därför ge några tips på hur du kan göra.

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit mer om vad kondition är och varför det är bra att ha en god kondition om du vill läsa mer: https://www.fortasana.se/vad-ar-kondition-och-varfor-ar-det-bra-att-ha-god-kondition/

Intervaller kan alla göra utifrån sin egna förmåga och innebär att du delar upp arbetet i mindre delar och vilar mellan varje. På så sätt kommer du att orka totalt sätt längre tid på en högre intensitet än om du inte vilar emellan. Intervaller kan i princip varieras i det oändliga, och kan också ske på olika sätt. Du kan springa utomhus på platt mark, i backe, i en trappa, på löpband, använda motionscykel eller vanlig cykel, roddmaskin, crosstrainer osv. Det viktiga är att du tar i mer än du gör på ett ”vanligt” pass där du tex joggar på lägre hastighet i 30 minuter. Ju kortare intervaller, desto högre intensitet på varje intervall.

 

Här kommer våra favoritupplägg:

  • 1-minutersintervaller. Jobba hårt 1 minut, vila 45 sekunder -1 minut. Upprepa 10 gånger.
  • Tabataintervaller (finns gratisappar att ladda ner). Jobba hårt 20 sekunder, vila 10 sekunder. Upprepa 8 gånger. Det blir totalt 4 minuter så gör gärna 2-3 tabataomgångar. Kan även göras med tex burpees eller upphopp eller liknande övningar som omväxling.
  • 4-minutersintervaller. Jobba hårt 4 minuter, vila ca 2 minuter. Upprepa 4 gånger. Kallas ibland norska intervaller.

Om du gör intervallerna tillsammans med någon är det perfekt att använda någon form av rundslinga eller röra sig fram och tillbaka längs en sträcka. Även om ni håller olika hastighet så kan ni träna tillsammans.

En annan utmaning är den så kallade ”Death by burpees”. Starta en timer. Minut 1 gör du 1 burpee, minut 2 gör du 2 burpees, minut 3 blir det 3 burpees osv tills du fyller hela minuten med burpees och inte hinner få någon vila emellan. Kul utmaning att göra tillsammans med familjen eller vänner 🙂 I början får man mycket vila, sen inte så mycket. Garanterat mycket flås!

Innan du genomför intervaller är det viktigt att värma upp och förbereda kroppen på att den ska anstränga sig. Så lägg till ca 10 minuters uppvärmning och 5-10 minuters nedvarvning. Ju mer vältränad man blir desto kortare vila kan man ha mellan intervallerna. Testa dig fram.

Lycka till med era pulshöjande aktiviteter!

/Jessica

Inlägget gjort

fortasana på SVT Vetenskapsstudion

I fredags gjorde vi vårt andra framträdande på TV men den här gången pratade vi inte om någon bok utan vad som händer i kroppen när man tränar!

Programmet inleds med frågorna:

  • Hur ska vi träna för att må bra och inte bli skadade?
  • Är intensiv träning verkligen nyttig?
  • Vad ska man tänka om de senaste träningstrenderna?

De här frågorna försökte programledaren Linus besvara och till hjälp hade han forskarna Mikael Mattsson och Fredrik Nyström på inspelat material och i studion fanns psykiatern Anders Hansen (författare till böckerna Hälsa på recept  och Hjärnstark), tränaren (och vinnaren av Stockholm Marathon 2001) Anders Szalkai, och så vi.

Vi blev upphämtade med taxi efter en nätverksfrukost med Nätverqet (nätverk för kvinnliga egenföretagare som bor eller arbetar i Danderyd) och sedan bar det av till TV-huset på Gärdet. I foajén möttes vi av Bolibompadraken och en rigorös säkerhet med passerkort och inslussning.

Vi fick gå direkt till sminket där vi nog fick 20 minuter var. Anders och Anders blev sminkade i ungefär 2 minuter var. Hur ska vi tolka det…

 

När vi var uppiffade och klara blev vi alla eskorterade ut i studion. Den här gången var det inspelning och inte direktsändning (som det var på TV4). Allt tog lite längre tid. Tejp på kamerasladdar flyttades, inledningen togs om, mikrofoner flyttades men de olika inspelningarna med oss togs i ett enda klipp.

 

 

 

Jessicas kommentar: Jag fick stå tillsammans med Anders och Anders runt ett bord och svara på frågor från programledaren Linus, medan Maria stod en bit bord vid ett ljusbord och pratade med Linus separat. Precis som vid förra inspelningen gick tiden väldigt fort och efteråt kommer man på massa saker man hade velat säga också, men det är svårt att få med allt på några minuter. Kul var det i alla fall!

 

Marias kommentar: Precis som Jessica också tyckte gick det så fort! Vi hann ju knappt börja prata jag och Linus. En sak jag tänkte på precis när vi skulle börja var att Linus fick smink på sina händer. Det fick inte jag. Hoppas att det inte såg konstigt ut…

Slutligen vill vi verkligen förtydliga att stressreaktionen inte är farlig så länge man får återhämtning. Träning har visat sig vara otroligt nyttigt för att motverka stress och även förebygga stress. Under ett träningspass ökar stresshormonerna men efteråt kommer de att vara låga, till och med längre än de var innan man tränade.

All rörelse räknas! Hinner man träna tio minuter är det så mycket bättre än att inte träna alls. Sedan går det inte att sticka under stol med att det är nyttigare att träna en halvtimme än tio minuter.

Programmet finns att se på SVT Play och kommer även att sändas på Kunskapskanalen.

Inlägget gjort

Träningspiller – fantasi eller verklighet?

De senaste dagarna har det i flera medier rapporterats om ett nytt möjligt träningspiller som tillskrivits alla möjliga effekter, allt ifrån magrutor till bra kondition, utan att ens lämna soffan. Vad ska man tro? Finns det ett uns av sanning i dessa rubriker och vad är det som gör att denna typ av studier får så stort utrymme i media? Är det för att vi människor söker efter snabba lösningar och resultat och så gärna vill att genvägarna ska vara vägen att gå?

Jessica var med i både P3 Nyheter och TV4 Nyhetsmorgon i veckan och kommenterade effekterna av det kommande pillret. Gå in på länkarna nedan om du vill lyssna:

P3; http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/952564?programid=1646 30 minuter in i programmet är Jessica med och pratar om ”träningspillret”.

Tv4; http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/nytt-piller-lovar-magrutor-och-tränad-kropp-framför-tvn-forskaren-det-är-delvis-sant-3935113

Forskningsstudien som ligger till grund för veckans rubriker publicerades i maj 2017 av forskare på SALK Institute i Kalifornien, USA. I studien har de gett möss ett läkemedel som hade effekten att de blev extra bra på att använda fett som energikälla när de sprang. Det gjorde att mössen som fick läkemedlet kunde springa under mycket längre tid än mössen som inte fick läkemedlet. Detta skift mot att bli bättre på att omsätta fett sker naturligt hos oss människor när vi konditionstränar och är en av anpassningarna som gör att vältränade klarar av att hålla en högre fart under längre tid utan att kolhydratlagren tar slut och man ”går in i väggen”.

Kolhydrater används i störst utsträckning när man tränar hårt och intensivt och vi har begränsade lager i kroppen i våra muskler och i levern. När vi konditionstränar räcker dessa lager i ett par timmar om man inte fyller på med mer kolhydrater under tiden och därför är det en fördel om man kan optimera användandet av fett som vi har i princip obegränsade lager av på kroppen. Ett läkemedel som fungerar som det som har testats på mössen i studien låter då väldigt attraktivt, särskilt som ett sätt att öka prestationsförmågan hos idrottare (läs: doping).

I flera av rubrikerna i veckan kunde man få intrycket av att mössen fick en massa träningseffekter bara av att vara stilla, men det var när de sprang som de kunde springa ännu längre. Så för en soffpotatis är den här typen av piller sannolikt bara bra ifall soffpotatisen bestämmer sig för att börja med en uthållighetsidrott.

Här är en länk till forskningsartikelns sammanfattning: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=PPARδ+Promotes+Running+Endurance+by+Preserving+Glucose

Ett träningspiller är i våra ögon fortfarande mycket långt i framtiden, om ens någonsin möjligt. Ett piller kommer endast kunna påverka någon eller några mekanismer i kroppens celler medan fysisk aktivitet sätter igång hundratals, kanske tusentals, signaler som tillsammans bidrar till träningens alla fördelar. Så fortsätt med träningen! 🙂

Inlägget gjort

Future of fitness

Idag har jag varit på en konferens på temat ”Future of fitness” som hölls på Karolinska Institutet. Ämnen som muskelminne, gentester, doping mm diskuterades.

I min roll som muskelforskare tycker jag det är spännande eftersom jag i min forskning studerar bland annat gener och hur de uttrycks efter olika typer av träning. Det var inte bara forskare på plats utan även en hel del personer från träningsbranschen, där jag ju också är verksam. Det är bra och viktigt att forskning sprids så att resultaten kan användas och på sikt gynna både motionärer och idrottare.

Ett exempel på forskning som lett till stor användning i träningskretsar och som jag tror att ganska många känner till är Tabataintervaller eller Tabataträning. Därför var det lite extra kul att Mr Tabata himself var en av talarna på konferensen och berättade om hur Tabataträningen ”uppfanns”.

Tabataträning innebär att man tränar intensivt i 20 sekunder, vilar 10 sekunder och upprepar detta 8 gånger vilket blir totalt 4 minuter.

På 90-talet ville Izumi Tabata och hans forskargrupp ta reda på mer kring vad som händer med musklernas energisystem vid högintensiv intervallträning och särskilt mäta vad som hände med det explosiva, mjölksyreproducerade, anaeroba systemet. Försökspersonerna fick anstränga sig maximalt och verkligen utmana det anaeroba systemet men vad som också visade sig var att de även utmanade sin konditionsförmåga. Det innebär att om man tränar intensivt med till exempel Tabataträning kommer även konditionen att förbättras, vilket är precis vad andra studier också har visat. Jag har tidigare skrivit ett blogginlägg om intervallträning och varför det är effektivt, du kan läsa mer om det HÄR!

Studien som Izumi Tabata gjorde publicerades 1996, men det var först 2004 som detta plockades upp av träningsvärlden och då fick namnet Tabataträning. Izumi berättade under sitt föredrag att det egentligen var hans handledare som föreslog träningsupplägget och att det sen blev kallades Tabata, men att han själv inte hade något med det att göra. 

Så varför inte testa Tabataintervaller under ditt nästa träningspass? Det går att göra den här typen av intervaller med de flesta övningar. Lägg in som intervaller under ditt löppass eller gör burpees, knäböjshopp, ro på roddmaskin, cykla osv. Kom ihåg att ta i ordentligt, du ska vara riktigt trött efter de fyra minutrarna, då har du tränat som Tabata tänkte och som forskningen visat är effektivt 🙂

Ni som kommer och tränar med mig vid Segeluddens utegym i morgon söndag kanske får köra lite Tabata 🙂

/Jessica

Inlägget gjort

Unga rör sig för lite – vi måste göra något

Idag publicerades en rapport från Centrum för Idrottsforskning (CIF) om barn, ungdomar och fysisk aktivitet. Rapporten består av flera olika studier och sammanfattningar av de olika studierna som ingår finns här. Sammanfattningsvis visade det sig att unga rör sig för lite. Jessica är ordinarie ledamot i CIFs styrelse och CIF har som uppgift från regeringen att stödja och informera om forskning inom idrottens område. Under 2016 var uppdraget att genomföra en analys av idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet.

Unga rör sig för lite:

Flickor och pojkar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet studerades. Ju äldre barnen var desto mindre rörde de sig på sig.

Tabellen visar hur stor andel av barnen som nådde upp till rekommendationen för daglig fysisk aktivitet.

 

Hur rapporten är gjord:

Vad som är bra med resultaten är att de som har undersökts har burit accelerometrar under två skoldagar och en helgdag, mellan klockan 8 till 23, för att på så sätt få ett objektivt mått på fysisk aktivitet. En accelerometer är en mätare som samlar data om hur mycket den har varit i rörelse. I vissa fall bär man den på armen men den kan också se ut som en stegräknare eller finnas i en mobiltelefon. Har man en mätare på sig så registreras alltså all rörelse och man får också ett mått på hur intensivt mätobjektet har rört på sig. När man tittar på studier där man själv får skatta sin fysiska aktivitet är resultaten generellt sätt bättre, man tenderar att överskatta sin egen fysisk aktivitet. Ett skrämmande exempel på det finns beskrivet i en nyligen publicerad artikel där man kan läsa att 50 % av tillfrågade amerikaner uppgav att de når upp till världshälsoorganisationens riktlinjer om 150 minuters fysisk aktivitet per vecka på en måttlig nivå eller 75 minuters fysisk aktivitet per vecka på hög intensitet. När man istället mätte, på ett objektivt sätt, visade det sig att det var mellan 5 och 10 % som uppnådde rekommenderad mängd fysisk aktivitet. Liknande mätningar har även gjorts i Sverige.

För vuxna är rekommendationerna 30 minuter daglig fysisk aktivitet med minst måttlig intensitet. Muskel- och skelettstärkande aktiviteter bör ingå tre gånger i veckan. Där är nivån satt för att nå en nivå som på ett optimalt sätt förbättrar hälsan hos befolkningen. För barn avser rekommendationerna den dos som ger positiv effekt på kondition, styrka och andra hälsofaktorer. Barn och ungdomar mellan 6 och 17 år rekommenderas att vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag på en måttligt ansträngande nivå. Måttlig intensitet ger viss ökning av puls och andning. Det betyder att det inte räknas att gå långsamt utan det krävs lite mer ansträngning. Dessutom bör muskel- och skelettstärkande aktiviteter ingå tre gånger i veckan. Ännu vet man inte vad stillasittande har för långsiktiga konsekvenser för barn och ungdomar.

Vi har tidigare skrivit blogginlägg om hälsoriskerna med stillasittande och ett annat inlägg om fördelarna med en god kondition.

Varför barn ska röra på sig:

Många studier som handlar om diabetes och hjärt-kärlsjukdom hos barn är gjorda på barn med övervikt och fetma och resultaten kan därför i alla fall inte översättas till normalviktiga barn. Man kan däremot sammanfatta att det finns många fördelar med att ha en bra kondition. Bland annat kan man se förbättrade skolresultat och mental hälsa.

Att vara fysisk aktiv under sin uppväxt kan innebära att man behåller sin träningsvana i vuxen ålder. Är man ute och rör på sig minskar även risken att göra andra ohälsosamma val. Till exempel har man observerat att intag av läskedrycker och småätande ökar vid TV-tittande (men inte vid läsning av böcker).

Hur bidrar fortasana:

Vi brinner för hälsa, kost och träning och kommer gärna ut till skolor och företag och pratar om hur vi kan få stora hälsoförbättringar på lite sikt genom att bara göra små förändringar i vår vardag. Varför inte samla högstadie-/gymnasieungdomarna med sina lärare under en hälsodag, bjuda in fortasana och prata om hur vi får friska och starka kroppar. Unga rör sig för lite – vi måste hjälpas åt att vända den negativa trenden!

Vi tror att vi vuxna bör vara goda förebilder. Det räcker inte att bara säga till våra barn och ungdomar att de måste ut och röra på sig, vi måste göra det själva också. Passa på att göra det tillsammans! På fortasanas pass får föräldrar alltid ta med barn och ungdomar under 18 år helt gratis (under eget ansvar).

Läs mer om våra aktiviteter här.

För att inspirera både vuxna, barn och ungdomar till ökad fysisk aktivitet anordnar vi ett kostnadsfritt prova-på pass med fokus på introduktion till löpning.

När: Lördag 20 maj kl 15-16
Var: Rinkebyskogen i Danderyd, samling på parkeringen vid Danderyds GK, Edsbergsvägen 2
Anmälan: på Boka Direkt senast fredag 19 maj (minst 10 och max 40 deltagare)
Info: maila info@fortasana.se

Inlägget gjort

Överträning, stress och återhämtning

Jag har haft äran att få föreläsa på en utbildning för personliga tränare som riktar in sig på konditionsidrott. Kursen ges av Konditionsidrott och den här gången tog jag mig ut till Bosön.

 

Mitt bidrag på kursen, som går två gånger per år, har varit att prata om belastning och återhämtning. Belastning på kroppen kan vara både av fysisk (som vid träning) och psykisk (krav från arbete, familj, fritidsintressen, osv) karaktär. Om vi utsätts för en situation som pressar oss kommer hjärnan att dra igång en stressreaktion. Jag pratade för den otroligt engagerade gruppen, som kom från olika delar av Sverige, om hur livsviktigt det är med våra stresshormoner, att vi måste ha tid för återhämtning för att hinna bygga upp oss igen och hur lite vi egentligen vi behöver röra på oss för att faktiskt få hälsoeffekter.

 

För att få träningsresultat måste man pressa kroppen, stressa den alltså, men pressar man på alldeles för mycket finns risken att tippa över och drabbas av OTS (over training syndrome), överträning på svenska. För en person som elitsatsar kan det innebära slutet på karriären och det är viktigt att känna till riskfaktorer och att lyssna på kroppens signaler. Vi pratade om olika typer av återhämtningsstrategier som till exempel stretching, kompressionskläder, varma och kalla bad och djupandning/yoga.

 

 

Precis som förra terminen fick jag en massa frågor från gruppen och själv tar jag med många tankar efter den här föreläsningen. Varför är det så att den största andelen av befolkningen rör sig så himla lite när det är så oerhört nyttigt? Hur ska vi få alla unga människor att finna glädje i att röra sig mer? Ja, frågorna är många och svåra. Jag väljer att försöka inspirera mina barn genom att själv träna regelbundet med fokus på att hålla kroppen stark och smidig.

 

Jessica och jag föreläser om träningseffekter, hälsa, stress och mycket annat. Klicka här för mer information. 

 

//Maria

 

PS. Hurra för kaffe under fyratimmarsföreläsnignar! DS.