Inlägget gjort

Avsnitt 9. Bör man fasta för hälsans skull?


http://fortasana.libsyn.com/
I dagens avsnitt av Frisk utan flum-podden pratar vi om fasta. Med otaliga böcker och TV-program har Michael Mosley och även andra gjort fastan till något som många är omåttligt intresserade av. Detta är inte ett nytt fenomen. Att genomgå olika fastekurer var även populärt på 80-talet. Många av oss som växte upp på 70- och 80-talen kan nog känna igen att det var många mammor som genomförde både en och två fastekurer.

Att kontrollera kosten på olika sätt är populärt och helt klart det ämne som vi får mest frågor om när vi är ute och föreläser. Frågan som vi ställer idag är om fasta i sig är ytterligare en bantningsmetod eller kan friska normalviktiga personer faktiskt bli friskare av att äta på vissa tider? Behöver kroppens organ vila? Vad bryter vi själva fastan med?

Veckans lyssnarfråga handlar om frukost. Spelar det någon roll ifall man låter bli att äta frukost om man tycker det är svårt?

 

Vi hänvisar till några publikationer i avsnittet. Här hittar du länkarna till dom: 

Caloric restriction improves health and survival of rhesus monkeys. Nature Communications volume 8, Article number: 14063 (2017): https://www.nature.com/articles/ncomms14063

Calorie restriction in humans: an update. Ageing Res Rev. 2017 Oct; 39: 36–45:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5315691/

Frukoststudien: https://www.bmj.com/content/364/bmj.l42

 

Inlägget gjort

Avsnitt 8. Stress – livsfarligt eller livsviktigt? Del 2


http://fortasana.libsyn.com/

I dagens avsnitt fortsätter vi att prata om stress med professor Mats Lekander. Mats är professor i psykoneuroimmunologi på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och även föreståndare för Stockholm Stress Center. Mats arbetar med sambandet mellan hjärnan, immunsystemet och beteende. Tycker man att det låter spännande kan man läsa Mats bok ”Ditt inre liv”.

Ett personligt tips från Mats mot slutet av avsnittet är att man kan tillämpa lite ”civil olydnad mot den inre generalen som säger: ”arbeta, arbeta”.

Mats svarar också på en lyssnarfråga om det genom träning eller olika metoder går att jobba långsiktigt för att höja en låg stresströskel vid en förvärvad hjärnskada.

Inlägget gjort

Avsnitt 7. Stress – livsfarligt eller livsviktigt? Del 1


http://fortasana.libsyn.com/
I dagens avsnitt pratar vi om stress. Hade vi inte haft möjligheten till en fungerande stressreaktion skulle vi inte komma upp ur sängen på morgonen. Samtidigt är psykiatriska diagnoser, där stressreaktion ingår, den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dagsläget.

För att få lite extra kunskapsmässig tyngd i det här avsnittet har vi bjudit in en gäst. Mats Lekander, professor i psykoneuroimmunologi på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och även föreståndare för Stockholm Stress Center. Mats arbetar med sambandet mellan hjärnan, immunsystemet och beteende. Tycker man att det låter spännande kan man läsa Mats bok ”Ditt inre liv”.

Vi pratar om vad stressreaktionen innebär och Mats svarar på våra frågor. Vi hade så många frågor att ställa att Mats fick komma tillbaka och svara på fler frågor i nästa avsnitt av podden.

Inlägget gjort

Individuella träningsråd och gentester

Tidigare i höstas blev jag tillsammans med mina forskningskollegor Mikael Mattsson och Carl Johan Sundberg intervjuad av en vetenskapsjournalist till en artikel som skulle publiceras på Vetenskapsrådets sajt https://www.forskning.se

Temat för artikeln var individuella träningsråd och huruvida de kommersiella gentester som finns tillgängliga är något att ha. Nu har artikeln publicerats, klicka HÄR för att läsa den.

Jag och Maria har tidigare skrivit några inlägg här på bloggen om gentester tidigare, klicka gärna på länkarna nedan om ni vill läsa mer:

https://www.fortasana.se/gentester/

https://www.fortasana.se/gentestet-i-interventionen/

/Jessica

Inlägget gjort

Avsnitt 6. Nyårslöften


http://fortasana.libsyn.com/
När det här avsnittet släpps är det bara några dagar kvar av 2018 och vi blickar fram mot ett nytt år. Det är vanligt att så här mot slutet av året tänka på vad man vill förändra, inte sällan handlar det om förändringar av livsstilen.

I dagens avsnitt tänkte vi fokusera på fyra områden som har tydlig inverkan på vår hälsa. Det finns självklart andra också, som socialt umgänge, men vi har valt att prata om mat, vardagsrörelse, träning och återhämtning. Allt som man gör som är lite hälsosammare än man brukar är positivt.

Veckans lyssnarfråga handlar om hur man ska hålla igång styrketräningen när den är svår att få till, trots att man egentligen gillar den.

GOTT NYTT ÅR! önskar vi på fortasana!

 

 

Inlägget gjort

Stort fokus på hjärtat inför jul

Vi kunde i veckan höra i de allra flesta nyhetsmedier att risken för att drabbas av hjärtinfarkt ökar under julen. Här är en länk till SVTs rapportering. Informationen kommer från en svensk studie som publicerades i den medicinska tidskriften The British Medical Journal 2018-12-12. Forskarna har studerat 283.014 hjärtinfarkter mellan åren 1998 och 2013 och alltså kommit till slutsatsen att under jul och midsommar är risken som störst att drabbas av en hjärtinfarkt, speciellt hos den äldre och sjukare befolkningen. Klicka här för att komma till originalartikeln.

 

Frågan om huruvida det är farligt för hjärtat att träna hårt, eller att tävla, har också lyfts under de senaste dagarna av Sveriges Radio. Idag dör 1 av 50.000 personer av plötsligt hjärtstopp under motionslopp i Sverige. I inslaget kan man höra att dödsfallen kan minska med upp till 60 % om alla deltagare skulle fylla i en hälsodeklaration vid anmälan och sen genomgå en läkarundersökning om enkäten skulle indikera att personen har en förhöjd risk.

 

Hur ska man då tänka med hjärtat och träning? Är man otränad eller har en underliggande sjukdom kan det finnas risker med att träna eller tävla på mycket hög intensitet. I skriften FYSS,  Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling, som är en evidensbaserad handbok för fysisk aktivitet kan man läsa att när man är fysiskt aktiv på måttlig intensitet är det förenat med väldigt små risker och att fördelarna med att vara regelbundet fysiskt klart överstiger riskerna med att vara inaktiv.

 

Vad händer när man tränar?

Kroppen blir starkare. Musklernas celler, muskelfibrerna, kommer att öka i storlek. Många andra strukturer som skelett och senor stärks. Träning minskar också riskerna för att drabbas av metabola sjukdomar, psykisk ohälsa och hjärt-kärlsjukdom. Den här listan kan göras så otroligt lång men just här är fokus på hjärtat. Ett vältränat hjärta kommer att växa och bli starkare. Effekten av det är att det inte behöver slå lika ofta för att ändå pumpa ut samma mängd blod som ett svagare hjärta. Det betyder också att man kan utföra aktiviteter vid en lägre belastning än om man är otränad. Är man väldigt otränad kan till och med vardagsaktiviteter, som dammsugning och snöskottning, vara väldigt ansträngande. Har man då övriga riskfaktorer kan en sådan plötslig ansträngning utgöra en risk för att något allvarligt ska hända.

 

Man har sett att de som följer träningsrekommendationerna om 150 minuters konditionsträning per vecka minskar risken att dö i förtid. Vi brukar försöka vara tydliga med att för många räknas promenader inte som träning, det är helt enkelt för lätt (för låg belastning). Ska man få bättre kondition och starkare hjärta måste man ta i så att man blir varm och svettig. Det är jättebra att gå mycket, men många skulle nog vinna på att byta ut en promenad till något flåsigare och mer ansträngande. Detta är något vi föreläser mycket om och vill öka medvetenheten kring.

 

Vi skriver mer om vad som ger en god hälsa i boken Frisk utan flum. Där finns även träningsprogram och konkreta tips till den som vill göra en förändring. Vi talar även om dessa frågor i Frisk utan flum-podden, finns där poddar finns.

Inlägget gjort

Avsnitt 5. Fett och kolhydrater – vänner eller fiender?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet pratar vi om näringsämnen, med särskilt fokus på kolhydrater och fett. Vi utgår från en genomgång av kunskapsläget som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science nyligen.

Rubriken på artikeln är: Dietary fat: from foe to friend? Här är länken till den: http://science.sciencemag.org/content/362/6416/764

Målet med sammanställningen var att identifiera områden som forskarna kunde enas kring och ta fram en agenda för framtida forskning och långvariga kontroverser. Artikeln togs upp av flera medier under slutet av november med rubriker som: ”Fred i den stora striden om fett och socker” och ”Nu är det slut på kostkriget mellan fett och kolhydrater”.

Veckans lyssnarfråga handlar om ifall det aldrig är befogat att ta kosttillskott?

Inlägget gjort

Avsnitt 4. Säger siffran på vågen något om min hälsa?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet av Frisk utan flum-podden pratar vi om vikt och kroppssammansättning. Det är inte ett helt lätt ämne att tala om eftersom det är väldigt laddat för många, speciellt kanske för de som har erfarenheter av problematik kring ätstörningar. Vi kommer att försöka hålla oss till vad som ger hälsa och då måste man ändå prata om mängden fett och muskler på kroppen. Det har alltså inte att göra med hur kroppen ser ut, utseendet alltså, utan bara om hur kroppen mår på insidan.

Vi tar upp ämnen som kroppsideal, vad kroppens vikt består av, övervikt, undervikt, hur man kan mäta sin kroppssammansättning och ärftlighet.

Inlägget gjort

Avsnitt 3. Sockret – det vita giftet?


http://fortasana.libsyn.com/
I det här avsnittet samtalar vi om socker och kolhydrater. Man hör ofta att socker orsakar sjukdomar som cancer och typ 2 diabetes men vi reder ut begreppen.

Hos friska personer är blodsockret snävt reglerat och varierar mellan 4-6 mM. Detta är oberoende av hur mycket socker man äter. Vi har kolhydratlager i muskler och levern och när de lagren är fulla kommer sockret att byggas om till fett som lagras i fettväven – och det är den stora hälsofaran!

Inlägget gjort

Världsdiabetesdagen och NEJ – socker ger inte diabetes!

Idag den 14 november är det Världsdiabetesdagen då typ-1 och typ-2 diabetes uppmärksammas. Det är viktigt att poängtera att detta är två helt olika sjukdomar och att man inte bör prata bara om diabetes utan alltid vara tydlig med om det är typ-1 eller typ-2 man avser.

Typ-1 diabetes är en autoimmun sjukdom som uppstår då de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln förstörs. För att överleva måste man tillföra insulin flera gånger per dag livet ut. Forskare vet idag inte varför vissa utvecklar typ-1 diabetes men det finns flera olika hypoteser som man forskar på. Sjukdomen är till viss del ärftlig.

Typ-2 diabetes är sjukdom, eller kanske egentligen flera sjukdomar, som till stor del är ärftlig. Till andra riskfaktorer hör övervikt, bukfetma, rökning, fysisk inaktivitet, högt blodtryck och stress. Därför kallas den ofta för en livsstilssjukdom.

Det är självklart viktigt att uppmärksamma och öka kunskapen om dessa sjukdomar men tyvärr cirkulerar det väldigt mycket felaktig information och missförstånd kring dessa sjukdomar och det är beklagligt, speciellt om det riskerar att skuldbelägga dem som har fått en diagnos. En av dessa myter som florerar flitigt i många olika medier och som även fick ett inslag på TV4 Nyhetsmorgon i morse är att socker orsakar typ-2 diabetes. Det är dags att avliva den myten! Högt sockerintag vid normalvikt ökar inte risken för typ-2 diabetes. Och typ-1 diabetes får man inte för att man ätit för mycket socker:

https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Fraga-om-forskning/Diabetes1/Far-man-typ-1-diabetes-om-man-ater-for-mycket-socker/

Kostfonden som var bakom inslaget i TV4 i morse hade dukat upp så mycket sötade produkter som Livsmedelsindustrin producerar för en familj på 4 personer på ett år, vilket sas vara 15 kg. Vi ställer oss lite frågande till detta sätt att angripa frågan. Det måste väl vara upp till företag att producera vad de vill, det är väl vi som konsumenter som bestämmer om vi köper produkterna eller inte?

I undertexten till inslaget kan man också läsa att felaktiga kostråd har förvärrat folksjukdomen typ-2 diabetes. I de kostråd som Livsmedelsverket tillhandahåller, som är uppdaterade och baserar på all tillgänglig forskning i världen, framgår det klart och tydligt att maximalt 10 % av den energi vi äter bör komma från tillsatt eller renframställt socker. Det finns också mycket bra texter kring kost på Livsmedelsverkets hemsida. Vi kan knappast klandra den myndigheten för att vi som befolkning inte följer deras rekommendationer, det måste väl ändå vara vårt eget ansvar?

Självklart rekommenderar ingen att någon trycker i sig stora mängder socker, men det är faktiskt inte farligt med sockret i sig. Det som är farligt för hälsan är om vi äter mer energi än vi gör av med, då det på sikt leder till övervikt och därmed ökar risken för sjukdom. Överviktig kan man bli av vilket energigivande näringsämne som helst, d.v.s. kolhydrater, fetter, proteiner och alkohol. För att undvika övervikt måste man balansera intaget och utgifterna. Det enklaste sättet att göra sig av med mer energi är att röra på sig mer. Då ökar energiförbrukningen i stunden och tränar du regelbundet styrketräning och bygger upp en större muskelmassa gör du med mer energi dygnet runt – då kan du också äta mer. Allt hänger ihop och det går inte att isolera en enstaka molekyl, som exempelvis sockermolekylen, och beskylla den för all övervikt och ohälsa.

Det är dags att vi själva tar ansvar för vad vi köper hem och vad vi äter.

  • Ös på med grönsaker, frukt, fullkorn, fisk m.m. och spara godiset/glassen/chipsen/läsken till enstaka tillfällen på helgen.
  • Glöm inte den viktiga rörelsen och träningen.

Detta ger hälsa på riktigt!